Winograd-problem del 2

Jag undrar förresten om inte grejen med att jag bygger en allt större relation till bilder över tid (snarare än tvärtom) är att jag i mörkrummet mest jobbar med bilder av nära & kära snarare än konstnärliga bilder. Bilder av den senare kategorin behöver en hel del mer kraft för att hålla i efterhand, medan bilder av den förra kategorin inte alls behöver lika mycket.

Jag antar att det hela kokar ner till syftet med ens bilder. Min uppfattning är att jag tidigare mest tagit snygga bilder av vad jag sett och fattat tycke för, men att jag går mer mot att ta bilder som känns viktiga för mig. Rent tidsmässigt stämmer detta inte alls, jag tar nog procentuellt lika många snygga kort som förut men mängden tid jag lägger ner är mindre. När det kommer till att kopiera i mörkrummet har jag ännu mindre effektiv tid och väljer då nästan bara ut bilder av personlig vikt (läs: porträtt).

Det är en lömsk cirkel men en jag tycker är mycket trivsam. :)

Oscar Carlsson

Read more posts by this author.

Linköping

Subscribe to oscar.carlsson.photography

Get the latest posts delivered right to your inbox.

or subscribe via RSS with Feedly!